Daniel Suhonen och Stig Svensson skrev för någon månad sedan en debattartikel i SvD där man kritiserar den nyligen genomföra utredningen om skolan, vilken slog fast att problemen började med kommunaliseringen. Det finns anledning att kommentera detta.

Till att börja med håller jag med om att det är en stor förenkling att skylla skolans misslyckanden på kommunalisering, även om det borde vara uppenbart för de flesta att den inte var lyckad. Kritik och försvar av denna reform följer helt partilinjerna, snarare än analys av det faktiska läget.

Efter denna någorlunda sansade start går de sedan tyvärr helt vilse, när det skriver att

“det är privatiseringen och det fria valet som är huvudorsak till de ökade skillnaderna mellan skolor och mellan elever som vi kan se i dag. “

Även om vi bortser från att detta är en lika simpel förenkling som att skylla allt på kommunaliseringen, så var det faktiskt elevernas kunskaper som det här handlar om. Det är de urusla resultaten i internationella jämförelser mellan elevernas kunskaper i olika länder som givit upphov till den utredning som ni kritiserar.

Visst kan det fria skolvalet bidragit till att skillnaden mellan skolorna ökat, även om man också kan tänka sig att frågan är lite mer komplex än så, men nu är det alltså inte det som är det kritiska utan det faktum att eleverna lär sig allt mindre. Svenska elevers kunskaper befinner sig i fritt fall! Mina barn är på väg att starta en trettonårig färd genom ett skolsystem där man lär sig allt mindre, men det enda vänstern har att säga om saken är att anklaga det fria skolvalet för att öka skillnaden “mellan skolor och mellan elever”.

Vet ni, jag tror det är precis den här attityden som gjort att eleverna inte lär sig någonting. Personer med denna inställning, att skolan är den ultimata arenan för social ingenjörskonst och där kunskaper är underordnade, har sedan 50-talet systematiskt förstört skolan. Medförfattaren Stig Svensson är en expert på skolans “likvärdighet”, något som helt klart kompletterar socialisten Suhonen perfekt. Det är “likvärdighet” som är det viktiga, inte vad eleverna kan.

Som förälder tycker jag tvärtom det är av underordnad betydelse om det finns elever som lär sig mer än mina barn. Det är vad mina barn lär sig som är det viktiga.

Vad gäller det fria skolvalets inverkan på kunskapsnivån kan man konstatera att det finns massor med orter i det här landet som i princip inte påverkats ett dugg, orter där det bara finns en skola och alltid funnits. T.ex. den ort där jag själv växte upp, Insjön i Leksands kommun. Där har barnen i 40 års tid gått i samma skola, eftersom “ingen” skulle komma på tanken att skjutsa sina barn till en annan ort bara för nöjet att välja en annan skola. Om det vore så att det fria skolvalet haft en negativ inverkan på elevernas kunskaper, så skulle barnen som gått i Insjöns skola och alla andra skolor med liknande geografiska förutsättningar uppvisat en stadigt förbättrad relativ kunskapsnivå jämfört med t.ex. Stockholm. Det vore väldigt enkelt för det fria skolvalets belackare att visa att så är fallet om det vore sant.

Nu tror jag inte det fria skolvalet haft någon direkt positiv effekt heller, eftersom det handlar om annat än elevernas kunskaper. Ska vi komma tillrätta med skolans problem, och då syftar jag på det faktum att de lär sig allt mindre, måste vi släppa den ideologiskt färgade låsningen vid ägandeform och valfrihet. Orsakerna till de sjunkande resultaten finns att finna på annat håll. Kommunaliseringen är som utredningen visar troligen en av förklaringarna, men som förklaring har den enligt min mening underordnad betydelse. Betydligt viktigare är att personer med inflytande över skolans utveckling har haft samma attityd till kunskap som Suhonen och Svensson.